Idag är det mammas födelsedag. En helt vanlig dag spenderad med mamma alltså. Det är dagens främsta markör, det är så jag minns den, noterar den och benämner den.
Fast vanliga möten med mamma existerar inte. Eller det beror på, vad är vanligt?
Är vanligt ett regelbundet möte vid frukostbordet varje morgon, där mamma har gjort varmchoklad och mackor till mig?
Är det vanligt att jag en gång i veckan packar ihop mina favoritplagg, skolböcker och elektronik i en väska för att sova en vecka hos henne?
Eller är det vanligt att jag några gånger i kvartalet åka hem till mamma, strikt planerat av hennes assistenter, morfar samt jag och mina bröder, för en snabb fika och lite konversation om det gamla vanliga, för att sedan åka hem till pappa igen, och inte träffa henne på ett par månaders tid igen?
Ifall det är det sista, så jo, då är det en vanlig dag, en vanlig födelsedag i en vanlig familj med en alldeles vanlig relation.