the one with the lemon print

Hello honey

Idag är jag ledig. Vi har varit upp tidigt eftersom katterna skulle till vetrinären vid åtta. Har även tvättid så har sprungit fram och tillbaka en del.

Ni vet när man ser någonting och bara känner "FAN VAD JAG MÅSTE HA DEN EXAKT NU!"
Den känslan fick jag för färgen gult för ett tag sedan. Då skulle klänningar, skor och väskor vara gula. Jag hittade en gul axelväska som passade med mina mer färgglada klänningar. Så en dag när jag sitter och tittar på New girl så ser jag den ULTIMATA SÖTVÄSKAN som jag bara måste ha. En rund väska som föreställer en citronskiva. Efter mycket intensivt letande hittade jag någon liknande variant men kom på mig själv med att jag redan hade en gul axelväska, för att inte nämna alla andra axelväskor jag har. Så jag skrollade förbi väskan och fick nöja mig utan den. Sedan har det funnits en miljon andra must-haves, det började väl någonstans med ankare, ugglor och fjädrar och fortsätter än idag med kaktusar, böcker, löv eller växter. Och citroner då tydligen. För när reklamen dök upp på insta så var det OVER AND DONE WITH på två sek, såklart skulle ja ha skorna med citronmönster på!!!

Jag är fruktansvärd dålig på att använda klackar, dels för jag går som en kalv i dem men också för att jag redan är typ 180cm. MEN Kalmar måste få njuta av de här skorna!! Det är mitt mission in life att bära dem med stolthet, bland annat inför ett sommarböllop. Igår kom dem hem, de är finare än finast (med tanke på att jag betalade 400 spänn för 2 par skor). HOW EVER, de är för stora. Har pratat med kundservice hela morgonen och det är redan out of stock men ska få en annan sko med samma print! Hurray!

Igår bakade jag bröd och mellan jäsningarna fick jag pröva klänningar till skorna, dansade runt till Body talk av Foxes.Put the base in your walk!


 

 

https://cdn.shopify.com/s/files/1/0863/7806/products/37_1024x1024_dbe36261-ba38-4d30-b90e-9eef1f41ccb6_1024x1024.jpg?v=1488184491https://eu-cdn.justfab.com/image/product/DA1720791-9413/DA1720791-9413-2_205x300.jpg



The one with waiting before going to the work

Hejsan!

Här sitter jag och förmiddagsreflekterar över småsaker.

Jag undrar till exempel varför jag ser så himla puckad ut när jag har en finne på hakan eller näsan? Detta är ju värre än när jag hade 15 finnar samtidigt för då var det bara sorligt men nu ser man bara korkad ut. Det var också ett upprepat karaktärsdrag som symboliserade elakhet eller äckel, eftersom när jag var barn framställdes alla läskiga tonåringar med någon finne eller så var det en häxa som hade sina konstiga bulor i ansiktet. Hoppas min finne samt röda innebrännare som sitter som två tvillingar på hakan snart ska bege sig så folk slipper tycka att jag ser ut som en jobbig tonåring eller avskyvärd häxa MVH den jobbiga tonåringshäxan (ok som att om dem försvinner kommer fåglar börja sjunga när jag går förbi och möss kommer att sy en klänning åt mig?).

Har ni sett The Affair? Det är en serie där två gifta människor faller för varandra. Någon beskrev det som att den hade fångat relationen väldigt bra. Det tycker jag också, det är väldigt spot on. Det som är det härliga med serien är att först får man se den enas perspektiv och sedan den andras. Så när mannen beskriver det som att kvinnan hela tiden flörtade, så fick man se att kvinnan inte alls försökte göra till sig, Dessutom får man se att ur mannens perspektiv typ hur han är den coola med iskalla svar men när det andra perspektivet visas får man se hur han egentligen beter sig väldigt illa och olämpligt. Många känslor så många, många meningar som påbörjas men aldrig avslutas, så relaterbart. Det tar ett tag innan man kommer in i rytmen eftersom det pratar om det förflutna så hoppar det mycket men den är helt klart sevärd!

Paramore låt Hard times. Paramore har inte släppt någon låt på fyra år och vad ska man förvänta sig efter fyra år? Jag såg Paramore i Köpenhamn. När jag kollade på hemsidor med studentlägenheter i Örebro så var det Paramores låtar som spelade. När jag läste titeln, Hard times, så log jag. Jodå de har inte förändrats. Låten är förvånansvärt popig, jag tänker inte på dem när introt börjar men jag dansar med ändå. När Hayley sjunger refrängen känns det bekant och tröstande. För fyra år senare har vi saknat Paramore såklart och det har inte varit smärtsfritt så vi behövde Hard times.

The one with the studdies

Okej så här är en redogörelse för mitt möte med konceptet socionom.

- 19 år, pluggar genusvetenskap och har inte hört om det innan. Många som läser genus som är intresserade av att läsa det.
- 20 år, Blir skoltrött, söker jobb och finner Dollar.
- Ola flickvän läser till Socionom. Socionomer har mycket bra kunskap om allt ifrån olika diagnoser till olika sorter av marginaliserade personer.
- Möter Hampus som pluggar i Kalmar.
- Julen 2015 funderar jag på om jag ska söka mig till Växjö universitet och läsa Socionom eftersom då skulle jag bo en timme ifrån Hampus men ändå kravlöst.
- Januari 2016, min gamla chef har avancerat och ska öppna en butik som ligger i närheten av kalmar, jag har ingen aning om vart stället ligger men han undrar om inte jag skulle vilja flytta dit och jobba där. Löften om assisterande chef.
- Mars 2016, jag testar att bo med Hampus och hans rumskamrat, jag testar att bo i Småland och jag testar kollegorna. Jag blir presenterad som assisterande chef.
- Våren 2016, blir introducerad till en författare som skrivit en mängd böcker om barn som av olika anledningar sluter sig, stökar eller inte vill förbättras. Fantastiskt gripande om hennes relationer och utveckling med barnen.
- Mars 2017, jag har inte kvar rollen längre som assisterande chef och Hampus är så engagerad i sina studier, sin studentförening och klasskamrater. Jag vill också. Jag vill läsa Socionom.

Sagt och gjort så är anmälan nu inne (Linnéuniversitetet i Kalmar). Minns att i Lund är antagningspoängen väldigt höga så jag hade nog inte kommit in där. Vi får se hur det går. Har bett om tjänstledigt och vi ska se om vi kan hitta en bra lösning där jag kanske kan jobba några timmar i månaden ändå.

Fan jag tycker alltid jag har tagit den enkla vägen men fan jag flyttade ändå till Kalmar och jag är hur tacksam som heslt för det gånga året. Man tror att man kan något men ändå lär man sig något nytt varje dag.