en återställare

Hade det ensamt i veckan men har också börjat bekanta mig med en ny bok, så det är på gott och ont.
Hampus sov borta i fem dagar när han jobbade och på lördagen insåg jag att jag var sjuk.
Samtidigt var ett besök i ett Öltält inplanerat med kollegorr så jag hängde på ändå!
I söndags tog jag mig igenom jobb men mått förfärligt.
Hög feber och allt det där.
Så i måndagsmorse fick jag spendera några timmar med Hampus innan han åkte hem till Stockholm.
Han sa att han ville stanna och ta hand om mig men han har inte varit hemma på länge så jag tyckte att han skulle åka. Jag saknar honom oerhört mycket redan nu och ändå kunde jag inte få ur mig ett romantiskt ord när vi stod på centralen, han med väskorna packade och jag utslagen av utmattning.

Istället glider jag runt i lägenheten själv nu. Jag tror det ändå är bäst att jag är hemma själv, så att jag faktiskt får ut mig det som måste ut. Nu har jag sett otaliga filmer, läst en massa, druckit te och ätit så nu känner jag att jag har hunnit ikapp sjukdomen. När jagg kan stå i duschen utan att bli yr eller känna ett sockersug. Jag funderade även en kort stund på om te eller vin var bäst lämplat, så jag tror jag är relativt frisk nu.
 

Kommentera inlägget här :